28 juli 2014

Att arbeta aktivt med ordförståelse

Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser.

Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här:
The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. The guide provides practical and coherent information on critical topics related to literacy instruction for English learners, and is based on the best available evidence as judged by the authors.
Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här:
Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities 
• Choose a brief, engaging piece of informational text that includes academic vocabulary as a platform for intensive academic vocabulary instruction.
• Choose a small set of academic vocabulary for in-depth instruction.
• Teach academic vocabulary in depth using multiple modalities (writing, speaking, listening).
• Teach word-learning strategies to help students independently figure out the meaning of words.
När vi inleder ett arbetsområde eller när vi/eleverna läser en text, har vi då en medveten tanke om på vilket sätt eleverna i undervisningen ska få träna på de ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska (inte bara passivt förstå utan även kunna använda sig av) efter avslutat område? Att vi i undervisningen på olika sätt förklarar ord och begrepp är en sak men vi vet ju även att eleverna behöver träna på, och använda sig av, orden och begreppen på många olika sätt och i många olika sammanhang för att eleverna ska kunna göra dem till "sina egna". Hur gör vi detta? Och har vi verkligen tid att låta eleverna träna på orden och begreppen på detta sätt? Stoffträngseln i våra kursplaner är högst påtaglig och många lärare känner att tiden är begränsad. Vilket den är och därför är det ännu viktigare att vi ger eleverna möjligheter att utveckla olika ordförståelsestrategier.

Välj en lämplig, intresseväckande text

I ovan nämnda skrift får vi ta del av ett flertal olika sätt som man i undervisningen kan skapa möjligheter för eleverna att utveckla sitt ordförråd. Det första vi ombeds göra är att välja ut en lämplig text som innehåller ett urval av sådana ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska. Texten bör vara en del i en större helhet så läsningen av texten hjälper eleverna att bygga upp en större förståelse av arbetsområdet i stort. Det bör även vara en text som väcker intresse och som går att diskutera ur olika perspektiv.

Välj ut ett begränsat antal ord och begrepp

Det begränsade antal ord och begrepp som vi väljer ut ska vara av stor vikt för förståelsen av texten och kan antingen vara ämnesspecifika eller ämnesneutrala ord. Det kanske är ord som återkommer flera gånger i texten, ord som har ett flertal olika betydelser eller ord som eleverna kommer möta i flera av skolans ämnen. Man kan även välja ut ord som har något prefix eller suffix som man vill att eleverna ska träna på eller ord och begrepp som man vet att eleverna kanske känner igen från andra språk.

I det exempel från Ms. Gomez undervisning, som vi får ta del av i skriften, ser urvalet av ord och begrepp ut så här:
Att välja ut vilka ord och begrepp man ska fokusera på är inte helt lätt. När man undervisar elever som är tämligen nyanlända kan det vara en uppsjö av ord som är nya för eleverna och här behöver man alltså prioritera sådana ord och begrepp som är viktigast för just detta ämnesområde och utifrån elevernas behov (detta tar jag även upp i inlägget om att tydliggöra språkliga mål).

Aktiviteter som utvecklar ordförståelse

När urvalet är gjort är det dags att fundera över vilka aktiviteter vi ska välja att genomföra i undervisningen så eleverna får träna på orden på olika sätt genom att läsa, skriva och samtala. Våra elever behöver inte bara veta vad ett ord betyder, för att kunna använda ett ord behöver eleverna utveckla alla delar av den kommunikativa språkförmågan som kan synliggöras på detta sätt:
I skriften får vi ta del av ett antal olika exempel på hur undervisningen kan stötta eleverna att få ett större djup i ordförståelsen och på så sätt bidra till att utveckla elevernas kommunikativa språkförmåga. Det första exemplet handlar om att ge "elevvänliga" definitioner och förklaringar som kan användas på olika sätt. Jag brukar ha ordlistor uppsatta på väggen, eller tillgängliga på annat sätt, där elevernas egna förklaringar av "expertorden" finns att tillgå. Att använda elevernas vardagsspråk som en bro över till det kunskapsrelaterade språket, eller skolspråket, är en väldigt viktig del. Men, vi måste akta oss för att enbart förenkla språket. I stället måste vi förtydliga, förstärka och exemplifiera vilket Teaching Academic Content and Literacy to English Learners ger oss ett antal exempel på.

Grafiska modeller

Att använda grafiska modeller i form av ordkartor är ett sätt som kan hjälpa eleverna att förstå vad ord och begrepp betyder, och vad de inte betyder. Att välja ut ett ord och i en ordkarta ge exempel på förklaringar, synonymer, motsatsord och andra exempel på vad ordet betyder, och inte betyder, kan vara till stor hjälp för eleverna.
Man skulle även kunna tänka sig att lärare i flera olika ämnen kunde samverka kring ett urval av ämnesneutrala ord och begrepp som man vill att eleverna ska fokusera på under en begränsad tid. På så sätt skulle eleverna få möta samma ord i många olika sammanhang och lärarna skulle kunna förtydliga och exemplifiera ordet ur just sin egen ämneskontext. Många gånger möter eleverna oerhört många ord och begrepp och får tyvärr sällan möjlighet att förstå ett ord på djupet.

Maaike Hajer har skrivit en del om begreppskartor/concept maps och om att använda grafiska modeller för exempelvis begreppsrelationer och ordförståelse. Lyssna gärna på denna föreläsning med Maaike Hajer för att få fler tips.

Aktiviteter som tränar elever i att använda nya ord och begrepp

Eftersom vi vill att eleverna ska lära sig att använda orden och begreppen måste vi i undervisningen låta eleverna få träna på att använda orden. I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners får vi ta del av ett exempel där läraren utgår ifrån ett ord med två olika betydelser som läraren sedan använder i två olika meningar. Utifrån dessa meningar ska sedan eleverna para ihop rätt mening med rätt definition och motivera varför:
När elever ska få träning i att använda ord och begrepp är det viktigt att vi ser till att det blir en balans mellan skriftlig och muntlig produktion. Detta betyder att vi i undervisningen måste erbjuda eleverna rika möjligheter till muntlig interaktion på olika sätt. I skriften förtydligas detta genom att vi uppmanas att utifrån utvalda ord och begrepp ge eleverna olika öppna diskussionsfrågor eller ge dem möjlighet att debattera och på så sätt utveckla förmågan att argumentera. Vi uppmanas även att på olika sätt låta eleverna koppla de nya orden och begreppen till sin egen erfarenhet och på så sätt använda orden i andra, men för eleven kända, sammanhang.

För att eleverna i deras skriftliga produktion, som kan variera från ett svar bestående av en enda mening till en sammanfattning eller en längre förklarande text, ska använda utvalda ord och begrepp behöver uppgiften vara konstruerad på ett sådant sätt att eleverna behöver använda ett mer avancerat språk. Många elever kan behöva olika former av stöttning för att klara detta och här kan cirkelmodellen och skrivmallar fylla en viktig funktion.

I skriften ges ett flertal olika exempel på hur man kan låta eleverna få möta utvalda ord och begrepp på olika sätt, exempelvis genom att eleverna ska rita en förklaring, spela upp en sketch eller kanske lösa ett korsord. Min kollega Maria Bjerregaard visar i denna korta film hur man på ett enkelt sätt kan skapa ett skärmkorsord (en aktivitet från Pauline Gibbons som beskrivs mer här) som ett sätt att låta eleverna i par repetera, eller träna på, utvalda ord och begrepp:



Strategier för ordförståelse

Utöver att eleverna behöver lära sig använda utvalda ord och begrepp och träna på dem i många olika sammanhang behöver vi även ge eleverna möjlighet att utveckla olika ordförståelsestrategier. I skriften uppmanas vi att lära eleverna hur man skapar förståelse genom att dra nytta av olika morfologiska och syntaktiska ledtrådar. Lindqvist, Guvå, Lundenmark och Wewel har genomfört en learning study för att undersöka huruvida flerspråkiga elever kan förbättra sin läsförståelse med hjälp av strategier (läs mer om studien i Symposium 2012 - Lärarrollen i svenska som andraspråk) och de har sammanställt följande frågor som kan användas tillsammans med eleverna:
Att i undervisningen titta på ords uppbyggnad och olika delar kan vara ett bra sätt för elever att utveckla strategier för ordförståelse. Genom att känna igen olika prefix och suffix eller genom att identifiera ordstammen kan man ibland gissa vad ett ord betyder och detta är viktig kunskap för våra elever att lära sig. För flerspråkiga elever kan det också vara viktigt att lära sig känna igen vilka ord på svenska som är släkt med ord på övriga språk som eleverna kan, och således har en snarlik betydelse, och vilka ord som bara av en händelse låter eller ser lika ut men som inte alls betyder samma sak. I skriften kallas detta för cognates and false cognates och om man ska ge ett exempel på så kallade "falska vänner" i svenska och engelska så är aktuell och actual ett sådant där orden är lika men faktiskt inte behöver betyda samma sak.

Om man i undervisningen undersöker olika ords uppbyggnad är det viktigt att eleverna sedan får träna på detta i nya sammanhang. Att exempelvis "packa upp" nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) och göra ordlistor med de utvalda orden i nya ordklasser kan därför vara en god idé vilket exemplifieras på följande sätt:

Utifrån ordlistorna kan eleverna sedan skapa nya meningar och använda de utvalda orden och begreppen i nya sammanhang. Innehåller ursprungstexten många nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) kan en uppgift vara att formulera om och "packa upp" meningen. Här är ett exempel på nominalisering ur Skolverkets Greppa språket:
Folkets negativa reaktion på regeringsförslaget föranledde... -> Folket reagerade negativt på regeringens förslag, och det ledde till...
Utöver nominaliseringar är passiv form något som många elever behöver få träning i att förstå och använda. Det beskrivs på följande sätt i Greppa språket:
Passiv form fyller funktionen att aktören, eller den som utför en handling, inte lyfts fram. Vi kan säga ”Den tunisiska revolutionen inleddes i går”, för att betona att själva händelsen är det viktiga i sammanhanget. ”Folket inledde den tunisiska revolutionen i går”, ger möjlighet att lyfta fram aktören. Passiv form kan också användas som en språklig manipulation för att medvetet dölja aktören.
Eftersom våra läromedelstexter ofta är fyllda av nominaliseringar och passiv form är det väldigt viktigt att vi i vår undervisning ger eleverna möjlighet att träna på just detta på olika sätt.

I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, som jag baserat detta blogginlägg på, finns exemplen ovan sammanfattade i en "How to"-del där vi kan ta del av en lärares lektionsplaneringar för att få en helhet. I skriften finns dessutom ytterligare tre intressanta rekommendationer som är väl värda att läsa:
  • Integrate oral and written English language instruction into content-area teaching.
  • Provide regular, structured opportunities to develop written language skills.
  • Provide small-group instructional intervention to students struggling in areas of literacy and English language development.